Då sitter vi här i skuggan vid havet de sista timmarna tillsammans... Senare i eftermiddag skiljs vi åt, Johan och Ellie ska spendera några dagar på Milos innan de åker tillbaka hem igen medan Alex tar nattfärjan till Rhodos för att hälsa på sin mor.
Det känns bra att ha avslutat denna minnesvärda resa på Santorini! Det är en häftig vulkanö med klippor som stupar flera hundra meter ner i havet i öst, och med långa sandstränder i väst. "Huvudstaden" Fira bjuder på mysiga gränder fyllda av smyckesbutiker och gallerier och i öns nordligaste stad Oia kan man skåda en vacker solnedgång.
Det känns konstigt att denna resa nu är över. Dessa två månader har passerat snabbt, samtidigt som det känns som en evighet sen vi möttes på flygplatsen i Berlin. De senaste dagarna har vi pratat en del om vad som varit bäst under denna resa, och det känns nästa omöjligt att bara säga en sak. Hela upplevelsen och utmaningen med att cykla 300 mil har nog varit bäst, men det finns självklart enstaka tillfällen vi minns extra starkt, och några av dom är; hagelstormen i Österrike, pappan och sonen som bjöd in oss till sitt hem i Molln, pizzan och pastan i Reijaka, Kroatiens kust, kalvslakten och dåliga vägar i Albanien, middagen i Dürres, havssköldpaddorna på midsommar och Pelopeneses kuststräcka.....
Nu tackar vi för oss och tack för allt stöd längs vägen!
Snipp snapp snut, så var sagan slut!
torsdag 12 juli 2012
söndag 8 juli 2012
Semester!
Just nu sitter vi på en uteservering på Naxos och intar en långfrukost i väntat på färjan som ska ta oss till Santorini. Semstern tar ut sin rätt med lata dagar, sovmorgnar och restaurangbesök. Det är med blandade känslor som vi låter cykeln stå utanför hotellet i flera dagar.
Aten bjöd på en tvådagars historielektion, god mat och cocktails samt lite shopping. Vi lämnade Aten med idel bra minnen och en stad väl värd att besöka! Måndagmorgonen blev tidig med uppstigning klockan fem för att rulla vidare till färjan som skulle ta oss ut till öarna. Efter fyra sjösjuka timmar anlände vi till Paros. Parikia, Paros "huvudstad", hade riktigt mysiga och typsikt grekiska små gränder i genomgående vitt och blått. En tur runt norra delen av ön bjöd på gamla väderkvarnar och en trevlig fiskeby. Vi hann även med en dagstur till Antiparos. Där vi missade öppetiderna för en grotta, öns enda sevärdighet, pga ett dopp i havet och en lunch vid öns sydspets. Efter tre dagar tog vi färjan över till Naxos, Kykladernas största ö. Från hamnen blickade vi upp mot bergen och insåg att vi nu skulle behöva låta våra älskade cyklar vila och hyra andra färdmedel. I förrgår skumpade vi runt ön på varsin scooter. Pga av tekniska fel hann vi inte med hela rutten vi hade planerat. I slutet på dagen hade vi tröttnat på scootrarna och Under gårdagen puttrade vi istället runt i en liten bil. Naxos är en vacker ö med mycket berg, häftig kust och trevliga byar. Vi kan starkt rekommendera att besöka denna ö. Dock kan ni skippa citron (kitron), öns inhemska spritsort, ingen fröjd för smaklökarna.
Ni väntar tre dagar på Santorini innan denna trio splittras och vi tar färjor till olika öar. Känns konstigt att resan närmar sig sitt slut.
Aten bjöd på en tvådagars historielektion, god mat och cocktails samt lite shopping. Vi lämnade Aten med idel bra minnen och en stad väl värd att besöka! Måndagmorgonen blev tidig med uppstigning klockan fem för att rulla vidare till färjan som skulle ta oss ut till öarna. Efter fyra sjösjuka timmar anlände vi till Paros. Parikia, Paros "huvudstad", hade riktigt mysiga och typsikt grekiska små gränder i genomgående vitt och blått. En tur runt norra delen av ön bjöd på gamla väderkvarnar och en trevlig fiskeby. Vi hann även med en dagstur till Antiparos. Där vi missade öppetiderna för en grotta, öns enda sevärdighet, pga ett dopp i havet och en lunch vid öns sydspets. Efter tre dagar tog vi färjan över till Naxos, Kykladernas största ö. Från hamnen blickade vi upp mot bergen och insåg att vi nu skulle behöva låta våra älskade cyklar vila och hyra andra färdmedel. I förrgår skumpade vi runt ön på varsin scooter. Pga av tekniska fel hann vi inte med hela rutten vi hade planerat. I slutet på dagen hade vi tröttnat på scootrarna och Under gårdagen puttrade vi istället runt i en liten bil. Naxos är en vacker ö med mycket berg, häftig kust och trevliga byar. Vi kan starkt rekommendera att besöka denna ö. Dock kan ni skippa citron (kitron), öns inhemska spritsort, ingen fröjd för smaklökarna.
Ni väntar tre dagar på Santorini innan denna trio splittras och vi tar färjor till olika öar. Känns konstigt att resan närmar sig sitt slut.
fredag 29 juni 2012
Good job man, high five, super psyched!
Kära vänner, familj, släkt, bekanta, supportrar, anhängare, fans och alla andra där ute!
Igar var dagen med stort D!! Torsdagen 28/6 2012, efter 46 dagar och 3048 cyklade kilometrar har vi nått vårt mål, vi är i ATEN!!! Det var en rätt cool känsla att cykla in i stan, på en fyrfilig väg bland ett organiserat kaos med fordon och människor överallt, där störst går först och där alla gör som de vill, och på håll kunna se Akropolis resa sig över stan!
Igar var dagen med stort D!! Torsdagen 28/6 2012, efter 46 dagar och 3048 cyklade kilometrar har vi nått vårt mål, vi är i ATEN!!! Det var en rätt cool känsla att cykla in i stan, på en fyrfilig väg bland ett organiserat kaos med fordon och människor överallt, där störst går först och där alla gör som de vill, och på håll kunna se Akropolis resa sig över stan!
Känslan att ha klarat av detta är otroligt häftig! Vi gjorde det!! Vi tog oss på cykel från Berlin till Aten! Leendet vill lixom inte försvinna när man tänker på vad vi har presterat, och det kommer helt klart ta ett tag att smälta!
Humör och ork har gått lika mycket upp och ner som landskapet, vi har haft motvind och medvind i många avseenden, upplevt och lärt oss massor! Ryggsäcken är nu full med nya erfarenheter och detta har varit en fantastisk resa!
Svaret på frågan om vi skulle göra nått liknande igen är utan tvekan JA! Det kräver tid, tålamod och en fightinginstinkt, men nu vet vi till 100% att vi klara det, och därför kan vi klara det igen! :)
Vi är såklart trötta och slitna, kroppen behöver vila och därför ska vi nu spendera helgen i Aten för att sedan ta en välförtjänt semester i Greklands övärld!
I call you,when i need you my heart's on fireYou come to me, come to me, wild and wildYou come to me, give me everything i needGive me a lifetime of promises and a world of dreamsSpeak a language of love like you know what it meansAnd it can't be wrong, take my heart and make it strong, babyYou're simply the best, better than all the rest, better than anyone, anyoneI've ever met!I'm stuck on your heart, i hang on every word you sayTear us apart, baby i would rather be deadIn your heart i see the start of every night and every dayIn your eyes, i get lost, i get washed awayJust as long as i'm here in your arms i could be in no better place...You're simply the best, better than all the rest, better than anyone, anyoneI've ever met!I'm stuck on your heart, i hang on every word you sayTear us apart, baby i would rather be deadEach time you leave me i start losing control, you're walking away with myHeart and my soul, i can feel you even when i'm alone, oh baby don't let go!And your the best, better than all the rest, better than anyone, anyone i'veEver met!I'm stuck on your heart, i hang on every word you sayTear us apart, baby i would rather be dead, ooh you're the best!
TUSEN TACK för era stöttande hejarop under resans gång, det har betytt mycket och vid flera tillfällen är det dessa som motiverat oss att trampa vidare.
Nu rullar vi vidare... Take care folks! Ciao!
onsdag 27 juni 2012
300...
...mil, 3000 km, 300000m eller bara jävligt långt! Det är så långt vi har cyklat hittills! Lite om platsen vi gjorde det på: det luktade kadaver och gamla sopor, väl traffikerat och på toppen av en liten kulle, 45 grader varmt och motvind. Fyra av fem toasters, kanonkul!
Det konstaterades även påväg hem från kvällens restaurangen att det hänt flera första-gången-saker idag, här är lite godbitar; vi hade stark medvind i en uppförsbacke (första och trolitgvis enda gången under denna resa), vi blev jagad av hundar, solen täcktes av moln (första gången på två veckor). Detta summerar dagen då vi passerade "jävligt långt"-strecket!
Gårdagens cykling var en av de mest trivsamma på hela resan, flackt och genom små, idylliska byar precis längs vattnet. Lunchen serverades även denna dag på stranden med ett välbehövligt dopp både före och efter maten. Alex införskaffade en ny packethållare, då hennes förra krackelerade redan innan vi mötte Ellie vid Adriatiska havet dvs. för några veckor sedan. Den har pallat med många dåliga vägar längst vår resa, men igår gav den upp helt.
Dags att säga tack och hej leverpastej!
Det konstaterades även påväg hem från kvällens restaurangen att det hänt flera första-gången-saker idag, här är lite godbitar; vi hade stark medvind i en uppförsbacke (första och trolitgvis enda gången under denna resa), vi blev jagad av hundar, solen täcktes av moln (första gången på två veckor). Detta summerar dagen då vi passerade "jävligt långt"-strecket!
Gårdagens cykling var en av de mest trivsamma på hela resan, flackt och genom små, idylliska byar precis längs vattnet. Lunchen serverades även denna dag på stranden med ett välbehövligt dopp både före och efter maten. Alex införskaffade en ny packethållare, då hennes förra krackelerade redan innan vi mötte Ellie vid Adriatiska havet dvs. för några veckor sedan. Den har pallat med många dåliga vägar längst vår resa, men igår gav den upp helt.
Dags att säga tack och hej leverpastej!
söndag 24 juni 2012
Lata eftermiddagar
Och flitiga formiddagar! Nar det ar 42 grader ar det sa pass varmt att svetten lackar aven nar man sitter helt still i skugga, da kan ni ju tanka er hur det ar att cykla i denna tryckande varme genom ett bergit landskap; hyfsat pafrestande! For att undvika den allra varsta varmen forsoker vi darfor cykla sa langt som mojlig pa formiddagen innan lunch, for att sedan sla lager och ta det lugnt under eftermiddagarna. Eftersom vi avklarat drygt 8 mil innan ni dar hemma knappt avslutat er lunch ar det helt utan daligt samvete som vi gottar oss med en glass i skuggan under siestan. ;)
Nu borjar det pa allvar narma sig slutet av var resa. Vi befinner oss just nu i Mesolongi, imorgon tar vi oss over bron till Peloponnese och de kommande dagarna foljer vi dess norra kust innan vi tar oss tillbaka till "fastlandet" och upp mot Aten. Vi ska suga ut det allra sista av denna fantastiska resa och trots att det ar slitit njuta av de sista dagarna pa cykeln!
P.S. Tva tips ni kan ha anvandning av nar ni cyklar:
1. Spotta aldrig nar du cyklar och ar i taten, det blir sa blott pa de bakom da.
2. Undvik att fastna med hjulen i sprickor i vagen, det bli sa fula sar nar benen skrapar i mark och buskar:
Nu borjar det pa allvar narma sig slutet av var resa. Vi befinner oss just nu i Mesolongi, imorgon tar vi oss over bron till Peloponnese och de kommande dagarna foljer vi dess norra kust innan vi tar oss tillbaka till "fastlandet" och upp mot Aten. Vi ska suga ut det allra sista av denna fantastiska resa och trots att det ar slitit njuta av de sista dagarna pa cykeln!
P.S. Tva tips ni kan ha anvandning av nar ni cyklar:
1. Spotta aldrig nar du cyklar och ar i taten, det blir sa blott pa de bakom da.
2. Undvik att fastna med hjulen i sprickor i vagen, det bli sa fula sar nar benen skrapar i mark och buskar:
lördag 23 juni 2012
Midsommar!
Utan sill, lax och äggost men med potatis, snapps och sång firades midsommar vid havet i Amfilochia, Grekland. Stämningen var topp, snappsen brände i halsen och snappsvisorna ekade mellan husen. Istället för dans runt stången roades vi av tre havssköldpaddor som lekte vi kajkanten och vi avslutade kvällen med Baileys och fotboll.
Midsommardagen inleddes med ett morgondopp och långfrukost. Därefter frossades det i 5 kg vattenmelon till en film i hotellets "lounge". Nu väntar varsin våffla med glass innan vi troligtvis kommer somna oförskämt tidigt ikväll.
Imorgon rullar vi vidare söderut mot Peloponnese!
Midsommardagen inleddes med ett morgondopp och långfrukost. Därefter frossades det i 5 kg vattenmelon till en film i hotellets "lounge". Nu väntar varsin våffla med glass innan vi troligtvis kommer somna oförskämt tidigt ikväll.
Imorgon rullar vi vidare söderut mot Peloponnese!
onsdag 20 juni 2012
Grekland here we come!
250 mil senare och vi är i Grekland! Under den senaste veckan har vi tagit oss ut ur Kroatien, genom Mantenegro (eller var det Mounigga, eller kanske Mercantone!?), genom Albanien och in i Grekland.
Landet annorlunda, Albanien, fortsatte att fascinera oss! Söndagen bjöd på gropiga, slingriga vägar genom bergen, punkteringar, trasiga ventiler och en kalvslakt... "Det här stället bli bra för en snack-attack" tänkt vi och gick in i restaurangen och köpte varsin dricka så att vi kunde låna deras skuggiga baksida. Gästvänliga som albanierna är bar en man ut ett bord, tre stolar, tallrikar och glas med vatten. Vi tackade, slog oss ner och bara några minuter in i fikastunden parkerar en flakbil med en tjurkalv utanför byggnaden. Den vänliga mannen kom ut i ett vitt förkläde och börjar slipa sina knivar. Vi skämtar om att de kanske ska slakta den stackars kalven och sagt och gjort; dom skar halsen av kalven och flådde den, precis som om det vore det mest normala i hela världen. Och för dom är det inget ovanligt, det är en del av deras vardag men långt ifrån en del av våran. Rätt häftigt att se, samtidigt som det var skönt att vi hann åka innan de hängde kalven upp och ner, utan huvud.
Gårdagen var helt annorlunda med cykling längs en nybyggd, bred och spikrak väg. Kan låta som en lättcyklad tur men givetvis var det århundrades motvind! Vi slapp dock massa trubbel med cyklarna och kunde under eftermiddagen korsa gränsen till Grekland! 50 mil to go, sen är vi i Aten!
Landet annorlunda, Albanien, fortsatte att fascinera oss! Söndagen bjöd på gropiga, slingriga vägar genom bergen, punkteringar, trasiga ventiler och en kalvslakt... "Det här stället bli bra för en snack-attack" tänkt vi och gick in i restaurangen och köpte varsin dricka så att vi kunde låna deras skuggiga baksida. Gästvänliga som albanierna är bar en man ut ett bord, tre stolar, tallrikar och glas med vatten. Vi tackade, slog oss ner och bara några minuter in i fikastunden parkerar en flakbil med en tjurkalv utanför byggnaden. Den vänliga mannen kom ut i ett vitt förkläde och börjar slipa sina knivar. Vi skämtar om att de kanske ska slakta den stackars kalven och sagt och gjort; dom skar halsen av kalven och flådde den, precis som om det vore det mest normala i hela världen. Och för dom är det inget ovanligt, det är en del av deras vardag men långt ifrån en del av våran. Rätt häftigt att se, samtidigt som det var skönt att vi hann åka innan de hängde kalven upp och ner, utan huvud.
Gårdagen var helt annorlunda med cykling längs en nybyggd, bred och spikrak väg. Kan låta som en lättcyklad tur men givetvis var det århundrades motvind! Vi slapp dock massa trubbel med cyklarna och kunde under eftermiddagen korsa gränsen till Grekland! 50 mil to go, sen är vi i Aten!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)